Joes' love - Kapitel 15
En halvtimme senare satt vi på Saras rum. Hennes föräldrar hade gått och lagt sig, men vi var båda alldeles för uppspelta för att sova nu. Vi la oss bredvid varandra på sängen och började snart kramas. Kramandet gick snabbt över till pussande, och vi var mer och mer på varandra. Mina händer var över hela hennes kropp och hennes över hela min. Vi lät oss bara följa med i det som hände, och vi hade ingen kontroll. Vi kände vad vi ville.
- Vi kanske inte borde... sa hon medan hon kysste min hals.
- Nej, vi kanske inte borde... sa jag men förstod inte riktigt innerbörden av mina ord.
- Vi kanske borde... sova, andades Sara tungt fram medans hon torkade sig runt munnen.
- Jo, vi kanske borde det.. Höll jag med och satte mig upp.
Jag gick till badrummet och borstade tänderna. Tittade mig i spegeln och såg hur rosig om kinderna jag var. Sara kunde verkligen få mig att bli nån jag aldrig varit förut. När jag kom tillbaka låg Sara under täcket redan, hon var så vacker!
- Kom och lägg dig här då! Skrattade Sara fram, varför står du där och glor?
- Men jag blir så när jag tittar på dig, jag skulle kunna göra det i evigheter! Svarade jag medans jag gick fram till sängen och la mig under samma täcke som Sara.
- Godnatt, fina du. Viskade jag fram innan jag lät mina ögonlock stängas.
- Godnatt, Joe. Viskade Sara tillbaka och innan jag somnade kände jag en lätt puss på min kind.
När jag vaknade morgonen där på visste jag inte riktigt vart jag var. När jag såg Sara visste jag inte om jag drömde eller om det var verklighet. Ganska snabbt insåg jag att jag faktiskt låg här, i Saras säng. Med henne. Hon var så sagolikt vacker när hon sov. Hennes tunga andetag var regelbundna och hennes lilla söta mun plutade ut. Jag strök bort en hårslinga ifrån hennes ansikte.
- Godmorgon! Sa Sara och öppnade sina fina blå ögon.
- Oj, väckte jag dig? Svarade jag och smekte henne på kinden.
- Nej, jag har faktiskt varit vaken en stund, låg och tänkte lite bara. Sa Sara.
- På vadå, min sköna? Frågade jag och vända mig om så jag låg på mage.
- Dig. Oss. Hur det ska bli med allt. Jag vet att det är fel att grubbla på det nu, men dom här tre veckorna kommer faktiskt ta slut nångång även fast det inte känns så. Jag vet inte om jag kommer klara av att skiljas ifrån på samma sätt som förut igen.. Berättade Sara.
- Älskling. Det är meningen att vi ska vara tillsammans. På nått sätt så kommer det att funka. Seså, sluta tänka på det där nu, sa jag och la handen på hennes kind och fortsätte, nu ska vi ha dom tre bästa veckorna i våra liv!
- Jag vet, jag vet. Men känner inte du också att det kommer bli ett helvete sedan, igen? När allt är över? Sa Sara och såg ängslig ut.
- Du är den jag vill leva mitt liv med, den jag vill vakna upp med varje morgon. Hur svårt det än är och hur mycket det än kommer krävas så kommer vi klara av det, det är vad jag känner. Svarade jag och pussade Sara på näsan innan jag klev upp ur sängen för att gå på toaletten.
Vi åt frukost och satte oss i vardagsrummet. Saras föräldrar jobbade så vi hade huset för oss själva.
- Vad vill du göra idag? Frågade Sara samtidigt som hon bytte kanal på tvn.
- Spelar ingen roll. Svarade jag och log. Inget spelar roll när jag är med dig, tänkte jag.
- Bio? Bowla? Teater? Museum? Vara hemma? Sara gav en massa altenativ.
- Kan du inte visa mig nått speciellt idag? Nått som betyder mycket för dig?
- Jo, det skulle jag faktiskt kunna göra.. Kom! Sa Sara och tog min hand och drog upp mig ur soffan.
- Vart ska vi? Frågade jag och tog på mig skorna.
- Du ska få se vart jag alltid är när jag vill vara själv, spela musik, tänka. Svarade Sara och tog med mig till baksidan av huset.
Förlåt förlåt förlåt för den dåliga uppdateringen!! Vi båda har haft ganska fullt upp men så fort det finns tid över skriver vi! Vi skulle gärna vilja ha lite stöd ifrån er, så vi vet att det är lönt att vi skriver ;)
Imorgon kommer det minst två nya inlägg!
- Vi kanske inte borde... sa hon medan hon kysste min hals.
- Nej, vi kanske inte borde... sa jag men förstod inte riktigt innerbörden av mina ord.
- Vi kanske borde... sova, andades Sara tungt fram medans hon torkade sig runt munnen.
- Jo, vi kanske borde det.. Höll jag med och satte mig upp.
Jag gick till badrummet och borstade tänderna. Tittade mig i spegeln och såg hur rosig om kinderna jag var. Sara kunde verkligen få mig att bli nån jag aldrig varit förut. När jag kom tillbaka låg Sara under täcket redan, hon var så vacker!
- Kom och lägg dig här då! Skrattade Sara fram, varför står du där och glor?
- Men jag blir så när jag tittar på dig, jag skulle kunna göra det i evigheter! Svarade jag medans jag gick fram till sängen och la mig under samma täcke som Sara.
- Godnatt, fina du. Viskade jag fram innan jag lät mina ögonlock stängas.
- Godnatt, Joe. Viskade Sara tillbaka och innan jag somnade kände jag en lätt puss på min kind.
När jag vaknade morgonen där på visste jag inte riktigt vart jag var. När jag såg Sara visste jag inte om jag drömde eller om det var verklighet. Ganska snabbt insåg jag att jag faktiskt låg här, i Saras säng. Med henne. Hon var så sagolikt vacker när hon sov. Hennes tunga andetag var regelbundna och hennes lilla söta mun plutade ut. Jag strök bort en hårslinga ifrån hennes ansikte.
- Godmorgon! Sa Sara och öppnade sina fina blå ögon.
- Oj, väckte jag dig? Svarade jag och smekte henne på kinden.
- Nej, jag har faktiskt varit vaken en stund, låg och tänkte lite bara. Sa Sara.
- På vadå, min sköna? Frågade jag och vända mig om så jag låg på mage.
- Dig. Oss. Hur det ska bli med allt. Jag vet att det är fel att grubbla på det nu, men dom här tre veckorna kommer faktiskt ta slut nångång även fast det inte känns så. Jag vet inte om jag kommer klara av att skiljas ifrån på samma sätt som förut igen.. Berättade Sara.
- Älskling. Det är meningen att vi ska vara tillsammans. På nått sätt så kommer det att funka. Seså, sluta tänka på det där nu, sa jag och la handen på hennes kind och fortsätte, nu ska vi ha dom tre bästa veckorna i våra liv!
- Jag vet, jag vet. Men känner inte du också att det kommer bli ett helvete sedan, igen? När allt är över? Sa Sara och såg ängslig ut.
- Du är den jag vill leva mitt liv med, den jag vill vakna upp med varje morgon. Hur svårt det än är och hur mycket det än kommer krävas så kommer vi klara av det, det är vad jag känner. Svarade jag och pussade Sara på näsan innan jag klev upp ur sängen för att gå på toaletten.
Vi åt frukost och satte oss i vardagsrummet. Saras föräldrar jobbade så vi hade huset för oss själva.
- Vad vill du göra idag? Frågade Sara samtidigt som hon bytte kanal på tvn.
- Spelar ingen roll. Svarade jag och log. Inget spelar roll när jag är med dig, tänkte jag.
- Bio? Bowla? Teater? Museum? Vara hemma? Sara gav en massa altenativ.
- Kan du inte visa mig nått speciellt idag? Nått som betyder mycket för dig?
- Jo, det skulle jag faktiskt kunna göra.. Kom! Sa Sara och tog min hand och drog upp mig ur soffan.
- Vart ska vi? Frågade jag och tog på mig skorna.
- Du ska få se vart jag alltid är när jag vill vara själv, spela musik, tänka. Svarade Sara och tog med mig till baksidan av huset.
Förlåt förlåt förlåt för den dåliga uppdateringen!! Vi båda har haft ganska fullt upp men så fort det finns tid över skriver vi! Vi skulle gärna vilja ha lite stöd ifrån er, så vi vet att det är lönt att vi skriver ;)
Imorgon kommer det minst två nya inlägg!
Kommentarer
Trackback
