Joes' love - Kapitel 9
När klockan blivit tio vågade jag ta telefonen och ringa Sara. Det gick några signaler men sedan hörde jag den finaste rösten i hela världen säga hej. Vi småpratade lite innan vi bestämde att vi skulle ses i samma park som igår om en timme. Jag skulle på middag med mitt team vid sju, men jag skulle lika gärna kunna strunta i den. Det spelar ändå ingen roll. Så länge jag är med Sara spelar ingenting annat någon roll.
Timmen mellan samtalet och det att vi skulle ses verkade gå i slowmotion. Jag längtade verkligen tills jag skulle få träffa Sara igen. Vi hade så mycket gemensamt och trivdes jättebra ihop. Det kändes som om vi hade känt varandra längre än ett dygn, men jag kunde inte sluta tänka på att det här kanske var sista gången jag skulle träffa henne.
Jag var ganska tidig så jag satt mig med min gitarr vid samma bänk som vi hade suttit vid igår. Jag såg när Sara kom gående och jag kunde inte stoppa mig själv från att le. Jag gick upp och mötte henne borta vid scenen. Hon log och på något sett fick jag mod att ge henne en kram. Det här var första gången jag kramde henne och det kändes underbart att känne hennes varma kropp mot min.
- Hej Joe, sa hon.
- Hej fina du! Hur är det med dig? Sa jag med min röst som nästan alltid lät nervös när jag var med Sara, men jag orkade helt enkelt inte bry mig.
- Jo, det är väl bara bra med mig, sa hon tyst och såg ner i backen, jag kan inte sluta tänka på att du snart ska åka. Jag visste inte vad jag skulle svara. Jag tog hennes händer och såg in i hennes ögon.
- Då är det bäst att vi gör det bästa av vår sista kväll tillsammans. Plötsligt blev min röst stadig och jag kände mig inte lika nervös som jag brukade. Jag visste bara att jag verkligen vill ta vara på den här kvällen.
Jag såg när Sara kom gående och jag kunde inte stoppa mig själv från att le.
Jag tog Saras hand och kände mig jättelycklig. Hon berättade att det fanns en skola i närheten där man kunde gå upp på taket. Det var alldeles stjärnklart och helt perfekt för att ligga och bara mysa med någon man tycker om och se upp på alla miljontals stjärnor. Vi la oss bredvid varandra och sa inte ett ord på jättelänge.
- Jag kommer sakna dig... sa Sara medan hon vände blicken mot mig. Jag såg på henne och mötte hennes blick. Jag kunde inte svara, men våra blickar sa allt. Vi ville inte skiljas men visste att det inte skulle gå och göra något åt saken. Vi såg in i varandras ögon väldigt länge innan våra ansikten tillslut börjar närma sig, tusen tankar snurrade runt i mitt huvud. Jag visste vad som höll på att hända och jag kände hur varm och glad jag blev inuti. Jag kände hennes andedräkt mot min kind och stängde mina ögon för att ta sista steget. Våra läppar möttes och jag ryste till i hela kroppen. Allt var helt perfekt. Sara, kyssen och den stjärnklara himlen ovanför oss. Helt perfekt.
Våra läppar möttes och allt var helt perfekt.
KOMMENTERA! Vi vill veta vad ni tycker? Vad är bra och dåligt? Vad vill ni ska hända? Berätta!:)
Timmen mellan samtalet och det att vi skulle ses verkade gå i slowmotion. Jag längtade verkligen tills jag skulle få träffa Sara igen. Vi hade så mycket gemensamt och trivdes jättebra ihop. Det kändes som om vi hade känt varandra längre än ett dygn, men jag kunde inte sluta tänka på att det här kanske var sista gången jag skulle träffa henne.
Jag var ganska tidig så jag satt mig med min gitarr vid samma bänk som vi hade suttit vid igår. Jag såg när Sara kom gående och jag kunde inte stoppa mig själv från att le. Jag gick upp och mötte henne borta vid scenen. Hon log och på något sett fick jag mod att ge henne en kram. Det här var första gången jag kramde henne och det kändes underbart att känne hennes varma kropp mot min.
- Hej Joe, sa hon.
- Hej fina du! Hur är det med dig? Sa jag med min röst som nästan alltid lät nervös när jag var med Sara, men jag orkade helt enkelt inte bry mig.
- Jo, det är väl bara bra med mig, sa hon tyst och såg ner i backen, jag kan inte sluta tänka på att du snart ska åka. Jag visste inte vad jag skulle svara. Jag tog hennes händer och såg in i hennes ögon.
- Då är det bäst att vi gör det bästa av vår sista kväll tillsammans. Plötsligt blev min röst stadig och jag kände mig inte lika nervös som jag brukade. Jag visste bara att jag verkligen vill ta vara på den här kvällen.
Jag såg när Sara kom gående och jag kunde inte stoppa mig själv från att le.
Jag tog Saras hand och kände mig jättelycklig. Hon berättade att det fanns en skola i närheten där man kunde gå upp på taket. Det var alldeles stjärnklart och helt perfekt för att ligga och bara mysa med någon man tycker om och se upp på alla miljontals stjärnor. Vi la oss bredvid varandra och sa inte ett ord på jättelänge.
- Jag kommer sakna dig... sa Sara medan hon vände blicken mot mig. Jag såg på henne och mötte hennes blick. Jag kunde inte svara, men våra blickar sa allt. Vi ville inte skiljas men visste att det inte skulle gå och göra något åt saken. Vi såg in i varandras ögon väldigt länge innan våra ansikten tillslut börjar närma sig, tusen tankar snurrade runt i mitt huvud. Jag visste vad som höll på att hända och jag kände hur varm och glad jag blev inuti. Jag kände hennes andedräkt mot min kind och stängde mina ögon för att ta sista steget. Våra läppar möttes och jag ryste till i hela kroppen. Allt var helt perfekt. Sara, kyssen och den stjärnklara himlen ovanför oss. Helt perfekt.
Våra läppar möttes och allt var helt perfekt.
KOMMENTERA! Vi vill veta vad ni tycker? Vad är bra och dåligt? Vad vill ni ska hända? Berätta!:)
Kommentarer
Postat av: Bellaa
Det är ju jättebra skrivet! :D Ni borde typ laga en bok elr nåt. ;)
Trackback
