Joes' love - kapitel 7
- Jag vet, men vi ska tillbaka om två veckor. Om jag fortfarande känner samma sak för Sara då så är det meant to be. Sa jag och klappade Nick på ryggen.
- Men kom igen nu, vi måste visa Karlskrona hur det ska gå till! La jag till nån sekund efter och skrattade till lite.
Det blev väldigt dålig stämning mellan oss men vi alla visste att vi var tvungen att gå ut på scenen för att köra några låtar. Själv så log jag som aldirg förr, jag skulle få sjunga för Sara. Igen.
När jag gick upp på scenen visste jag direkt vilken låt jag skulle tillägna till Sara. Låten hette When you look in my eyes och jag kände att texten passade in perfekt. Vi började spela några låtar men jag var inte rikigt närvarande, för all min uppmärksamhet var på Sara som satt nästan längst fram och såg på mig lika mycket som jag såg på henne. Jag kände en känsla som jag aldrig hade kännt förut, och det var både härligt och skrämmande på samma gång. Tillslut var det dags för min låt. Jag viskade bak till mina bröder att dom skulle lugna sig en stund med att börja spela för jag ville säga några ord först. Jag kände hur nervositeten kom.
- Innan vi börjar spela vill jag tillägna den här låten till en helt underbar tjej som sitter här i publiken, jag riktade handen mot Sara och kände hur den skakade, varför betedde jag mig så här? Jag brukar aldrig bli nervös och nu stog jag här och både skakade på rösten och händerna.
- Sara Liljeström, det här är till dig. Jag började sjunga och kände mig genast lugnare. Jag vågade inte se på Sara förrän halva låten hade gått. När jag väl gjorde det såg jag att hon log. Men det var inte det leendet jag var van att se, jag kunde verkligen se på hennes leende att hon uppskattade det jag gjorde. Jag visste inte vad jag skulle göra för att uttrycka all glädje jag kände, och råkade skratta till mitt under låten. Jag var gladare än jag någonsin hade varit kändes det som. När låten tog slut nästan sprang jag av scenen för att träffa Sara. Jag stannade inte ens kvar och tackade när publiken applåderade, men alla verkade förstå varför.
- Gud vad fint det var, var det första Sara sa, och tack.
- Tack för vadå?
- För att du tillängnade låten till mig, sa hon och såg både glad och lite generad ut.
- Jaha, det var så lite! Jag hade varit så nervös själv när jag skulle göra det att jag inte ens tänkte på hur hon skulle ta det. Men hon hade tydligen tagit det jättebra och ännu en gång idag kände jag mig som världens lyckligaste kille. Vi pratade på en stund om vårt uppträdande och det kändes som om vi hade känt varandra i evigheter. Samtalet gled sen över till andra ämnen och vi pratade om allt mellan himmel och jord.
När klockan var över midnatt satt vi fortfarnade kvar och pratade med varandra, det flesta runt omkring hade börjat förvinna. Vart dom försvann visste jag inte, och jag brydde mig inte om det heller. Sara var det enda jag brydde om just nu. Plötligt kände jag mig panikslagen, jag kom på att jag vi skulle åka tillbaka till USA om bara 2 dagar. Hade det varit en vanlig tjej som jag träffat för ungefär 6 timmar sedan hade jag inte brytt mig, men Sara var inte vilken tjej som helst. Det var något speciellt med henne och just nu kändes det som om jag skulle kunna stanna i Sverige för alltid.
When you look in my eyes (lyrics)
- Men kom igen nu, vi måste visa Karlskrona hur det ska gå till! La jag till nån sekund efter och skrattade till lite.
Det blev väldigt dålig stämning mellan oss men vi alla visste att vi var tvungen att gå ut på scenen för att köra några låtar. Själv så log jag som aldirg förr, jag skulle få sjunga för Sara. Igen.
När jag gick upp på scenen visste jag direkt vilken låt jag skulle tillägna till Sara. Låten hette When you look in my eyes och jag kände att texten passade in perfekt. Vi började spela några låtar men jag var inte rikigt närvarande, för all min uppmärksamhet var på Sara som satt nästan längst fram och såg på mig lika mycket som jag såg på henne. Jag kände en känsla som jag aldrig hade kännt förut, och det var både härligt och skrämmande på samma gång. Tillslut var det dags för min låt. Jag viskade bak till mina bröder att dom skulle lugna sig en stund med att börja spela för jag ville säga några ord först. Jag kände hur nervositeten kom.
- Innan vi börjar spela vill jag tillägna den här låten till en helt underbar tjej som sitter här i publiken, jag riktade handen mot Sara och kände hur den skakade, varför betedde jag mig så här? Jag brukar aldrig bli nervös och nu stog jag här och både skakade på rösten och händerna.
- Sara Liljeström, det här är till dig. Jag började sjunga och kände mig genast lugnare. Jag vågade inte se på Sara förrän halva låten hade gått. När jag väl gjorde det såg jag att hon log. Men det var inte det leendet jag var van att se, jag kunde verkligen se på hennes leende att hon uppskattade det jag gjorde. Jag visste inte vad jag skulle göra för att uttrycka all glädje jag kände, och råkade skratta till mitt under låten. Jag var gladare än jag någonsin hade varit kändes det som. När låten tog slut nästan sprang jag av scenen för att träffa Sara. Jag stannade inte ens kvar och tackade när publiken applåderade, men alla verkade förstå varför.
- Gud vad fint det var, var det första Sara sa, och tack.
- Tack för vadå?
- För att du tillängnade låten till mig, sa hon och såg både glad och lite generad ut.
- Jaha, det var så lite! Jag hade varit så nervös själv när jag skulle göra det att jag inte ens tänkte på hur hon skulle ta det. Men hon hade tydligen tagit det jättebra och ännu en gång idag kände jag mig som världens lyckligaste kille. Vi pratade på en stund om vårt uppträdande och det kändes som om vi hade känt varandra i evigheter. Samtalet gled sen över till andra ämnen och vi pratade om allt mellan himmel och jord.
När klockan var över midnatt satt vi fortfarnade kvar och pratade med varandra, det flesta runt omkring hade börjat förvinna. Vart dom försvann visste jag inte, och jag brydde mig inte om det heller. Sara var det enda jag brydde om just nu. Plötligt kände jag mig panikslagen, jag kom på att jag vi skulle åka tillbaka till USA om bara 2 dagar. Hade det varit en vanlig tjej som jag träffat för ungefär 6 timmar sedan hade jag inte brytt mig, men Sara var inte vilken tjej som helst. Det var något speciellt med henne och just nu kändes det som om jag skulle kunna stanna i Sverige för alltid.
When you look in my eyes (lyrics)
Kommentarer
Trackback
